Etxera

Ahur larru gorriak (32.002-8-24an):

 
Liburu bat utzi didate:
 
"Geografía medieval de Serrablo
Estudio histórico-antropológico de 82 yacimientos arqueológicos alto y bajo medievales de una comarca del alto Aragón"
José Miguel Navarro López. 2000.
Colección "A Lazena de Yaya" n. 15.
Tel: 974 482240
 
Sabiñanigo inguruan egindako ikerketen laburperna. Serrablo-ko elizak edo Sarauri-ko elizak IX eta X. mendean eraikiak omen dira, errege Esku Nabarrek eraikitako elizak eta oraingoz 15 hauek aurkitu dituzte:

 
http://www.chez.com/zezena/Mezuak2/Larrede.htm (Tankera honetako elizak)
 
 
1.- S. Juan de Arguisal.
Argui= brillante...euskaraz, liburuak esaten du.
 
2.- S. María de Arrasul.
Arra=piedra. Euskaraz liburuak esaten du.

Mari beltza zegoen.

Mari beltza zegoen bertan.

 
3.- S. Cristobal de Aurin.
Aurin ibaiaren izena da, baina inork ez daki zer esan nahi duen...
 
4.- S. María de Ballaran.
Ballaran, aran=valle, euskaraz liburuak esaten du.
 
5.- S. Urbez de Basaran.
Urbez= ur-bizi, euskaraz liburuak esaten du.
Basaran = basa- aran, bosque-valle euskaraz jakina.
 
6.- S. Martin de Cercito.
Cercito= zirzitu
 
7.- S. Andres de Fanlo
Fanum=templo latinez
 
8.- S. Genaro de Gallego
 
9.- S. Urbez de la Garganta
Urbez= ur-bizi euskaraz.
 
10.- S. Pelay de Gavin
S. Pelagio "Iria Flavia"-ko (Galizan) apezpikua izan omen zen, (Iria=ciudad, euskaraz jakina)
 
11.- S. Pedro de Lasiego
 
12.- S. Maria de Latre
Laterem=ladrillo, latinez.
 
13.- S. Juan de Matidero
Matidero= mata-erio= pacto de las tumbas, euskaraz liburuak dioenez.
 
14.- S. Salvador de Serue
 
15.- S. Salvador de Sorripas.
 
Inguruko beste eliza zahar batzuk: 
 
16.- Larrede
Larrede= larre= pasto euskaraz jakina, liburuak esaten du.
http://www.chez.com/zezena/Mezuak2/Larrede.htm
 
17.- S. Urbez de Nocito
Urbez=ur-bizi, euskaraz jakina.
 
 
Liburuak toponimia eranskin bat du:
 
Aineto= agin euskaraz
Arguisal= argi euskaraz
Arto=
Aso= asun euskaraz
Aurin=
Bara=ara euskaraz
Belarra=belarra euskaraz
Biesca= aska, oska = población hizkuntza prelatinoa
Eskuer= esku-erri euskaraz
Espierre= erri= pueblo euskaraz
Grasa= gara = elevación euskaraz
Ibort= ibar = valle euskaraz
Ipies = ib = agua, fuente euskaraz
Javierre= exe-berri, casa nueva protovasco
Lanave = landa = espacio de tierra no cultivado, indoeuropeo
Larrede = larre = prado, pastizal, euskaraz
Larres = larre = prado, pastizal, euskaraz
Ordovés = ordo = llano euskaraz
Oros = ur-otz = agua fría euskaraz
Orus = ur-otz = agua fría euskaraz
Yosa = jaus, jausi = caer, bajar euskaraz
 
Herri abandonatuak:
 
Ainelle= agin, tejo euskaraz
Alaves= labe, horno euskaraz
Arruaba
Asun= asun, ortiga euskaraz
Azpe= aitz-pe, bajo la peña euskaraz
Basaran= basa-aran, baso, bosque euskaraz
Bescos= bi-eskos, dos barrancos euskaraz
Bescos  = bizkar, elevación euskaraz
Ibirque= ibar, valle euskaraz
Jabarrella = etxe berri, casa nueva euskaraz
Lasaosa = lats, arroyo euskaraz
Matidero = mata-erio, pacto de las tumbas euskaraz
...